Betäckning
Hur förbereder jag mitt
sto för betäckning?
Ett sto skall vara i gott hull inför
betäckningssäsongen, det finns undersökningar som
visar att ston som är från medelhull till överhull
har en betydligt högre dräktighet per brunst än de
ston som var magra när de kom till betäckningsstationen.
Näringsstatusen hos avelsstoet betyder mycket för det
blivande fölets vitalitet. Det finns också ett samband
mellan tidpunkten för ovulation (ägglossning) och stoets
fettlager. Det enklaste sättet att avgöra om din häst
är i gott hull är att känna med handen längs
revbenen, de skall kännas efter ett lätt tryck med handen
och inte vara synliga.
Andra förutsättningar för att stoet skall komma i
normal brunst under våren är att hon fällt vinterhåren,
att hon får vistas mycket ute i ljus och värme och att
hon får tillgång till grönt gräs.
Brunster
Många betäckningsstationer vill att du kommer till stationen
när ditt sto är brunstigt. Brunstens längd kan variera
från sto till sto men genomsnittlig längd på brunst
är 6-7 dagar.
Mellan varje brunst går det sedan ca 14 dagar av en period
då stoet inte visar brunst.
Det är inte alla ston som visar brunst om hon inte stimuleras
eller testas av en hingst. Medan andra ston visar brunst för
andra hästar än hingstar.
Normala brunstbeteenden är att stoet lyfter på svansen
eller lägger svansen åt sidan och kissar eller blinkar
med slidväggarna när hon träffar andra hästar.
Hon vänder baken mot hingsten och ”ställer upp sig”.
Om du är osäker på om ditt sto är brunstigt
kan du titta i slidan på stoet, under brunst förändras
färgen i slidan från blekrosa till laxrosa. Genom brunstslemmet
blir också slidan mycket glatt.
Det kan vara klokt att i god tid lära sig sitt stos brunstbeteende
samt hur länge hon är brunstig.
Redan när stoet kommer i den första vårbrunsten
är det dags att börja anteckna datum när brunsten
börjar och slutar. På detta sätt skaffar du dig
en bild av hur ditt stos brunster ser ut och kan planera resan till
hingststationen i god tid.
När ska man betäcka
I början av säsongen, februari till mars, kan
ston visa brunster som inte alltid leder till ägglossning.
De bästa brunsterna för betäckning i Sverige är
under perioden april till juli. Det är lämpligt att försöka
få sitt sto till betäckning under den perioden och gärna
redan i april om stoet tidigare haft problem att bli dräktig.
Tips inför betäckningen
Sko av stoet om hon skall släppas in i en ny flock
eller skall fribetäckas på naturligt sätt. Annars
finns det risk för skador både på andra avelsston
samt på hingsten.
Registreringsbevis eller hästpass skall tas med när du
lämnar ditt sto. Det underlättar för stationens administration.
Skriv gärna några rader om ditt sto har svårigheter
med vissa situationer som kan uppstå på en station,
t ex stå i undersökningsspilta, bindas fast, dricka ur
vattenkopp mm. Ta även med nedtecknad foderstat.
Ta med vaccinationsintyg samt uppgift om preparat och tidpunkt för
senaste avmaskning.
Försäkra ditt sto om du inte har gjort det förut.
Kontrollera villkor och avtal med hingstägaren noga innan du
lämnar över ansvaret för ditt sto. Många stuterier
har en hemsida där de presenterar sig själva och sin verksamhet,
be om referenser om du känner dig osäker.
När ska jag åka?
Den bästa perioden att transportera sitt sto till
betäckningsstationen är när stoet skall gå
in i brunst eller är brunstigt. När stoet väl är
brunstigt är det inte lika lätt att stressen under transport
och miljöbyte påverkar stoets brunstcykel. Om stoet transporteras
till stationen mellan brunster kan hon lätt hoppa över
en brunst. Det är därför bra att veta hur många
dagar det är mellan stoets brunster.
Om det är frågan om naturlig betäckning föredrar
många hingstägare att du kommer några dagar innan
brunst så att stoet får bekanta sig med omgivningarna
och med hingsten innan det är dags för betäckning.
Vad händer på seminstationen?
När du kommer med ditt sto till stationen tas hon
omhand av stationens personal. Hon undersöks med ultraljud,
om hon skall semineras, av veterinär som kontrollerar när
det är dags för seminering. Enligt svensk lag skall ston
undersökas av veterinär innan seminering.
Dessa undersökningar ingår i seminavgiften som du betalar.
Seminstationen brukar sedan ha lite olika rutiner för vilka
dagar som veterinärundersökning och semin sker, kontrollera
gärna i förväg för att planera ankomst. Seminering
av ston får utföras av utbildade seminörer efter
delegation av ansvarig veterinär.
Olika Betäckningssätt
Naturlig betäckning
Förkortningen B används när stoet betäcks
på naturlig väg. Antingen genom handbetäckning eller
att hon går tillsammans med hingsten i hagen och betäcks
fritt utan inblandning av människan.
Färsk semin
Här samlas semin från en hingst som står på
samma station som stoet, seminering sker sedan direkt. Det är
den metod med bäst dräktighetsresultat, den har till och
med bättre dräktighetsresultat än naturlig betäckning.
Förkortningen AI används när artificiell insemination
utförs på hingstens hemstation.
Transportsemin
Semin samlas och kyls på en avsändarstation och
skickas kyld till en mottagarstation. Det är också en
metod som passar de flesta hingstar. Förkortningen TAI används
när artificiell insemination utförs med kyld transporterad
sperma.
Fryst semin
Semin samlas och fryses och har därför mycket lång
hållbarhet. Det finns exempel på hingstsemin som seminerats
och resulterat i levande föl så sent som 20 år
efter seminen samlats. Det är viktigt att stoet insemineras
så nära ägglossningen som möjligt. Frysta spermier
överlever inte lika länge som färska i äggledaren.
Förkortningen FAI används när artificiell insemination
utförs med fryst sperma. Metoden passar endast 25% av hingstarna
pga att det kräver mycket bra spermakvalitet mm.
Kontrollera dräktighetsprocenten hos hingstarna med den teknik
du tänkt använda på ditt sto. Dräktighetsprocent
för alla hingstar som används på semin i Sverige
publiceras i Blå Boken som utges av Svenska Hästavelsförbundet.
Hingstar med en dräktighetsprocent under 50 bör inte använda
till ston som tidigare haft problem med dräktighet. Det är
en större risk att använda en hingst med låg fertilitet
även till ett normalsto.
Kostnader
Språng- och levandeföl-avgifter går till
hingstägaren. Seminstationen tar betalt för sina tjänster.
Hos seminstationen skall du betala;
- Stationsavgift
- Seminavgift – seminstationen skall skriftligen ange vad
som ingår i den avgiften.
- Uppstallning - stall eller bete, kostnad och vad som ingår
skall anges skriftligen.
- Övriga behandlingar – ditt sto kan behöva särskilda
behandlingar såsom livmodersköljning, kaslickoperation
eller medicinsk behandling.
Seminstationen är skyldig att informera dig om och ha ditt
medgivande innan de ger övrig behandling.
Begär komplett prislista. Tag reda på om priserna
är exklusive eller inklusive moms. Tag reda på betalningsvillkor.
Begär alltid kvitto på det du betalar kontant.
|
