Fölning

Äntligen kommer stunden du väntat på, fölningen. Här kommer jag bara att beskriva det normala förloppet med fölningens tre stadier. Alla avvikelser från detta eller om du känner dig osäker eller orolig råder jag dig att genast ta kontakt med din veterinär.

Hur vet man att fölningen är nära?

De sista veckorna innan beräknad fölning bör du hålla utkik efter följande tecken som indikerar att fölningen är nära:

•Juvret utvecklas och sväller. Passa på att tvätta juvret innan fölning med lite ljummet vatten och evt tvål, men skölj noga så att alla tvålrester försvinner!

•Slidan förlängs.

•Bäckenligamentet förslappas. (Du ser det längs svansrotens båda sidor)

•Vaxproppar bildas på spenarna (gäller ej alla ston). Det läcker råmjölk ur spenarna. Råmjölken ändrar färg från gråaktig till vit när fölningen är nära.

Det går att mäta mängden kalcium i mjölken för att mäta när fölningen ska ske (TimeToFoal). På marknaden finns också ett antal ”fölvakter” som sätts på stoets kropp, men även en vanlig övervakningskamera i boxen ger dig värdefull information.

Första stadiet (öppningsstadiet)

Öppningsstadiet inleder förlossningen och kan pågå i upp till 5 timmar, men vanligen inte mer än en timme. Nu drar livmodern ihop sig och pressar fölet bakåt samtidigt som det roterar så att det kommer med ryggen uppåt. Fölets huvud och framben sträcks så att de kommer först vid utdrivningen. Normalt står stoet upp under detta stadiet som kan variera väldigt i tid.

Tecken på att första stadiet kommit igång kan vara:

•Stoet blir oroligt

•Tittar bak mot flanken, reser och lägger sig, slår med svansen

•Fläckvis eller ymnig svettning

•Visar flehmen genom att lyfta på överläppen

•Backar upp mot boxväggen eller skjuter rygg

•Skrapar med hovarna

Tecknen varierar i intensitet och visar sig i vågor som motsvarar muskelsammandragningarna i livmodern och ökar i kraft när andra stadiet närmar sig. Mellan värkarna kan stoet te sig tämligen oberörd. Äldre ston visar ofta mycket lite symptom och är ganska oberörda. Nu kan man lägga ett svansbandage och tvätta och torka slidan som en förberedelse.

Andra stadiet (utdrivningsstadiet)

Utdrivningsstadiet börjar när den yttre fosterhinnan (allantois) brister och fostervatten 10-15 liter klar vätska rinner ut. De flesta ston väljer att lägga sig ned nu. Inom 5-10 minuter efter att vattnet gått visar sig den inre fosterhinnan (amnion) i slidöppningen. Krystvärkarna under utdrivningsstadiet är starka och stoet kan byta ställning flera gånger. Ibland vill stoet ligga med ryggen och bakdelen mot boxväggen (kan vara en risk för fölet!).

De flest ston avslutar andra stadiet inom 20 minuter från att det har börjat. Det får inte pågå mer än 30 minuter! Det gäller särskilt vid bakdelsbjudning eftersom navelsträngen då lätt kläms mot bäckenskanten (fölet kan då dö). Vänta inte för länge med att gripa in om stoet verkar ha problem!

Det vanligaste är att fölet föds i framdelsbjudning, dvs att frambenen (ofta det ena något före de andra) och huvudet kommer först. När fölets höfter har passerat slidan stannar allt värkarbete upp och fölet blir liggande med bakbenen i stoets vagina. Stoet blir ofta liggande upp till 30-40 minuter efter utdrivningsstadiet. Låt stoet ligga kvar så länge hon vill om hon verkar må bra i övrigt. Navelsträngen skall helst förbli intakt minst 5-10 minuter efter fölningen för att fölet ska få de 1-1,5 liter blod som finns kvar i placentan. Detta minskar också risken för kvarbliven efterbörd. Navelsträngen brister när stoet sedan försöker resa på sig eller när fölet kämpar och drar i det. Det finns ingen anledning till panik om navelsträngen skulle brista tidigare, det brukar gå bra ändå.

Tredje stadiet (efterbördsstadiet)

Det tredje stadiet är utdrivningen av efterbörden. Placentan sitter fortfarande fast i livmoderväggen och lossnar efterhand, vanligtvis inom en timme efter att andra stadiet är avslutat. Stoet kan visa tecken på smärta, men den är oftast inte så kraftig eller långvarig. För att undvika att stoet trampar på efterbörden som hänger ut är det lämpligt att binda upp den i höjd med haserna.

Tips för den som fölvakar

•stör inte stoet i onödan! De allra flesta klarar fölningen galant själva.

•Behöver stoet hjälp under utdrivningsfasen, kan man dra försiktigt. Men tänk på att dra i takt med värkarna och i riktning mot stoets hasspetsar. Du bör heller inte dra lika mycket i båda frambenen samtidigt eftersom det skjuter fram fölets bogblad och det då kan försvåra passagen genom förlossningskanalen.

•Om fölet föds i fostersäcken bör du punktera den så att fölet inte riskerar att kvävas.

•Låt navelsträngen brista naturligt. Fölet kan tillgodogöra sig närmare 1,5 liter syresatt blod efter födseln. Tvätta den kvarvarande stumpen med Jodopax eller jodlösning.

•Om efterbörden inte kommit ut inom ett par timmar kan du motionera ditt sto ensamt i 5-10 minuter. Sitter den fortfarande kvar efter 6 timmar bör du kontakta veterinär. Om stoet får feber eller påverkat allmäntillstånd bör veterinär tillkallas akut.

•Kontrollera efterbörden så att den ser frisk ut, är hel och har en jämn yta. Den skall se ut som ”ett par byxor”.

Kontakta genast veterinär om det uppstår problem vid fölningen, t ex

•Om inget syns i fosterblåsan inom 5-10 minuter, fölet kan då ligga fel.

•Om en röd sammetsaktig fosterblåsa blir synlig i vulvan, det kan vara moderkakan som lossnat i förtid och det föreligger risk för att fölet kvävs.

•Om stoet har kraftiga krystvärkar utan att något händer.

•Om stoet saknar krystvärkar helt under långa perioder efter det att fosterhinnan blivit synlig.

Ammajouren

Ibland är tyvärr olyckan framme och kanske ett sto eller ett föl inte överlever förlossningen eller tiden strax efter. Eftersom svårigheten ligger i att snabbt finna en amma till fölet, driver de olika avelsföreningarna i samarbete en jour, till vilken man kan anmäla lämpliga ston, som mist sitt föl, samt söka hjälp efter en amma.

Amningsservicen är kostnadsfri och föreningarna i det ingående samarbetet kommer att rekommendera den som sin enda lösning till sina medlemmar. Detta för att jouren ska få så många ston och föl som möjligt att förmedla så att maximal service kan erbjudas. Systemet bygger på att landets hästuppfödare anmäler de ston som kan stå till förfogande som ammor.

Jouren har "dygnetruntservice" med personlig kontakt under dag- och kvällstid. Nattetid kan meddelande lämnas på telefonsvarare som lyssnas av dagligen. Telefonnummer till jouren är 0733-141316. De uppgifter som behövs är uppfödarens namn, telefonnummer, stoets/fölets ras och uppstallningsplats samt fölningsdatum. Moderlösa föl och ston som mist sitt föl kan dessutom registreras på Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästens hemsida. Läs mer på www.asvt.se.