betäckning

Hur förbereder jag mitt sto för betäckning?
Ett sto skall vara i gott hull inför betäckningssäsongen, det finns undersökningar som visar att ston som är från medelhull till överhull har en betydligt högre dräktighet per brunst än de ston som var magra när de kom till betäckningsstationen. Näringsstatusen hos avelsstoet betyder mycket för det blivande fölets vitalitet. Det finns också ett samband mellan tidpunkten för ovulation (ägglossning) och stoets fettlager. Det enklaste sättet att avgöra om din häst är i gott hull är att känna med handen längs revbenen, de skall kännas efter ett lätt tryck med handen och inte vara synliga.

Andra förutsättningar för att stoet skall komma i normal brunst under våren är att hon fällt vinterhåren, att hon får vistas mycket ute i ljus och värme och att hon får tillgång till grönt gräs.

Brunster
Många betäckningsstationer vill att du kommer till stationen när ditt sto är brunstigt. Brunstens längd kan variera från sto till sto men genomsnittlig längd på brunst är 6-7 dagar.

Mellan varje brunst går det sedan ca 14 dagar av en period då stoet inte visar brunst.

Det är inte alla ston som visar brunst om hon inte stimuleras eller testas av en hingst. Medan andra ston visar brunst för andra hästar än hingstar.

Normala brunstbeteenden är att stoet lyfter på svansen eller lägger svansen åt sidan och kissar eller blinkar med slidväggarna när hon träffar andra hästar. Hon vänder baken mot hingsten och ”ställer upp sig”.

Om du är osäker på om ditt sto är brunstigt kan du titta i slidan på stoet, under brunst förändras färgen i slidan från blekrosa till laxrosa. Genom brunstslemmet blir också slidan mycket glatt.

Det kan vara klokt att i god tid lära sig sitt stos brunstbeteende samt hur länge hon är brunstig.

Redan när stoet kommer i den första vårbrunsten är det dags att börja anteckna datum när brunsten börjar och slutar. På detta sätt skaffar du dig en bild av hur ditt stos brunster ser ut och kan planera resan till hingststationen i god tid.

När ska man betäcka?
I början av säsongen, februari till mars, kan ston visa brunster som inte alltid leder till ägglossning.

De bästa brunsterna för betäckning i Sverige är under perioden april till juli. Det är lämpligt att försöka få sitt sto till betäckning under den perioden och gärna redan i april om stoet tidigare haft problem att bli dräktig.

Tips inför betäckningen
Sko av stoet om hon skall släppas in i en ny flock eller skall fribetäckas på naturligt sätt. Annars finns det risk för skador både på andra avelsston samt på hingsten.

Registreringsbevis eller hästpass skall tas med när du lämnar ditt sto. Det underlättar för stationens administration. Skriv gärna några rader om ditt sto har svårigheter med vissa situationer som kan uppstå på en station, t ex stå i undersökningsspilta, bindas fast, dricka ur vattenkopp mm. Ta även med nedtecknad foderstat.

Ta med vaccinationsintyg samt uppgift om preparat och tidpunkt för senaste avmaskning.

Försäkra ditt sto om du inte har gjort det förut.

Kontrollera villkor och avtal med hingstägaren noga innan du lämnar över ansvaret för ditt sto. Många stuterier har en hemsida där de presenterar sig själva och sin verksamhet, be om referenser om du känner dig osäker.

När ska jag åka?
Den bästa perioden att transportera sitt sto till betäckningsstationen är när stoet skall gå in i brunst eller är brunstigt. När stoet väl är brunstigt är det inte lika lätt att stressen under transport och miljöbyte påverkar stoets brunstcykel. Om stoet transporteras till stationen mellan brunster kan hon lätt hoppa över en brunst. Det är därför bra att veta hur många dagar det är mellan stoets brunster.

Om det är frågan om naturlig betäckning föredrar många hingstägare att du kommer några dagar innan brunst så att stoet får bekanta sig med omgivningarna och med hingsten innan det är dags för betäckning.

Vad händer på seminstationen?
När du kommer med ditt sto till stationen tas hon omhand av stationens personal. Hon undersöks med ultraljud, om hon skall semineras, av veterinär som kontrollerar när det är dags för seminering. Enligt svensk lag skall ston undersökas av veterinär innan seminering.

Dessa undersökningar ingår i seminavgiften som du betalar.
Seminstationen brukar sedan ha lite olika rutiner för vilka dagar som veterinärundersökning och semin sker, kontrollera gärna i förväg för att planera ankomst. Seminering av ston får utföras av utbildade seminörer efter delegation av ansvarig veterinär.

Olika betäckningssätt

Naturlig betäckning
Förkortningen B används när stoet betäcks på naturlig väg. Antingen genom handbetäckning eller att hon går tillsammans med hingsten i hagen och betäcks fritt utan inblandning av människan.

Färsk semin
Här samlas semin från en hingst som står på samma station som stoet, seminering sker sedan direkt. Det är den metod med bäst dräktighetsresultat, den har till och med bättre dräktighetsresultat än naturlig betäckning. Förkortningen AI används när artificiell insemination utförs på hingstens hemstation.

Transportsemin
Semin samlas och kyls på en avsändarstation och skickas kyld till en mottagarstation. Det är också en metod som passar de flesta hingstar. Förkortningen TAI används när artificiell insemination utförs med kyld transporterad sperma.

Fryst semin
Semin samlas och fryses och har därför mycket lång hållbarhet. Det finns exempel på hingstsemin som seminerats och resulterat i levande föl så sent som 20 år efter seminen samlats. Det är viktigt att stoet insemineras så nära ägglossningen som möjligt. Frysta spermier överlever inte lika länge som färska i äggledaren. Förkortningen FAI används när artificiell insemination utförs med fryst sperma. Metoden passar endast 25% av hingstarna pga att det kräver mycket bra spermakvalitet mm.

Kontrollera dräktighetsprocenten hos hingstarna med den teknik du tänkt använda på ditt sto. Dräktighetsprocent för alla hingstar som används på semin i Sverige publiceras i Blå Boken som utges av Svenska Hästavelsförbundet. Hingstar med en dräktighetsprocent under 50 bör inte använda till ston som tidigare haft problem med dräktighet. Det är en större risk att använda en hingst med låg fertilitet även till ett normalsto.

Kostnader
Språng- och levandeföl-avgifter går till hingstägaren. Seminstationen tar betalt för sina tjänster.

Hos seminstationen skall du betala;
- Stationsavgift
- Seminavgift – seminstationen skall skriftligen ange vad som ingår i den avgiften.
- Uppstallning - stall eller bete, kostnad och vad som ingår skall anges skriftligen.
- Övriga behandlingar – ditt sto kan behöva särskilda behandlingar såsom livmodersköljning, kaslickoperation eller medicinsk behandling.

Seminstationen är skyldig att informera dig om och ha ditt medgivande innan de ger övrig behandling.

Begär komplett prislista. Tag reda på om priserna är exklusive eller inklusive moms. Tag reda på betalningsvillkor. Begär alltid kvitto på det du betalar kontant.