ORSAKER TILL NEDSATT DRÄKTIGHET

70-85% av alla ston som blir betäckta eller inseminerade blir normalt också dräktiga, och 55-70 % fölar med ett friskt föl. Här följer några exempel på orsaker till att stona ej blir dräktiga:

1. Hormonrubbningar, psykisk obalans
2. Infektioner i könsorganen.
3. Tidigare förlossningsskador
4. Cystor och tumörer i livmodern


Infektioner

Livmoderinflammation
Bakterier finns överallt och kan komma in i slidan och livmodern vid naturlig betäckning, fölning, luftinsugning eller vid skador i livmodermunnen. Om bakterierna inte är för aggressiva och slemhinnan är frisk så brukar detta inte medföra några problem. Stoet renar sig själv, men i vissa fall kan det leda till lindrigare eller svårare inflammation (endometrit). Hingsten kan också drabbas av infektion på penis, men om han inte betäcker för ofta sker även här en naturlig rening. Det är därför viktigt att ha bra koll på stoets ägglossning så man kan hålla ned antalet betäckningar i brunsten.

Vid inflammation i livmodern skiljer man på olika sorter; akuta och kroniska. De vanligaste bakterierna är streptokocker, kolibakterier, stafylokocker, pseudomonas, klebsiella m fl.Var observant på symtom som varaktiga flytningar från slidan (ibland kan du se att pälsen har klibbat ihop på svansen, vulva och insidan av låret), tätt mellan brunsterna och röda slemhinnor. Även om stoet verkar frisk i övrigt får du aldrig betäcka det innan veterinär har undersökt och evt behandlat det!

Könsinfektion
Med könsinfektioner menas sådana sjukdomar som överförs vid betäckning. Det finns olika sådana smittsamma infektioner; CEM, Godartad beskällarsjuka, vissa pseudomonasinfektioner och klebsiellainfektioner samt EVA.

CEM
CEM är en förkortning av Contagious equine metritis vilket betyder smittsam livmoderinflammation hos häst. CEM är en anmälningspliktig könssjukdom, orsakad av bakterien Taylorella equigenitalis. Det är, så vitt man känner till, en relativt ny sjukdom som påvisades första gången i Sverige 1982 i samband med ett allvarligt utbrott. CEM bekämpas i många länder med framstående hästavel på grund av att dräktighetsresultaten sjunker markant vid utbrott, och att smittan därigenom kan orsaka betydande ekonomiska förluster. 

Kliniska symtom
Hos infekterade hingstar ses inga sjukdomssymtom, men de kan vara kroniska smittbärare under mycket lång tid, om de inte kommer under behandling. Bakterien hittas på penisskaftet och urinrörets mynning. Hos sto förekommer också symtomfria smittbärare, men de kan också drabbas av akut livmoderinflammation (endometrit). Symtomen kommer vanligen inom 2-10 dagar efter betäckning i form av flytningar från slidan.

Flytningarna kan variera i omfattning, från mycket kraftiga till att inga symtom ses utåt. Vid en gynekologisk undersökning konstateras då ofta en varig flytning i främre delen av slidan. Samtidigt ses även den för CEM typiska bilden av en kraftig inflammation i livmodermunnen och slidan. Infekterade ston uppvisar ofta förkortade brunstintervall. CEM bör alltid finnas med som en differentialdiagnos om en bakteriell livmoderinfektion misstänks.

Ett sto som uppvisar flytningar efter betäckning eller en grupp av ston som efter betäckning uppvisar förkortade brunstintervall, med eller utan yttre tecken till flytningar bör, förutom prov för allmän bakteriologisk odling, även undersökas avseende CEM.

Symtomen hos sto avtar efter några dagar till någon vecka. Avläkning kan ske spontant, men man räknar med att ca 5 procent kvarstår som kroniska smittbärare under längre tid, upp till två år efter sjukdomsdebuten. CEM ger sämre dräktighetsresultat, men det finns inga belägg för att smittan ger upphov till fosterdöd, ökad dödlighet under nyföddhetsperioden, missbildningar eller kvarstående fertilitetsstörningar.

Ston som tillfrisknat blir endast delvis immuna och kan infekteras upprepade gånger. Symtomen brukar då inte vara lika grava som vid den föregående infektionen.

Smittspridning
CEM sprids i första hand genom betäckning, men kan också överföras av skötare/veterinär i samband med undersökning och annan manipulation av könsorganen på sto och hingst. Förorenade instrument kan vid undersökning av stoets könsorgan fungera som smittspridare och ska därför bytas mellan varje sto. CEM-bakterien har även isolerats från fosterhinnor hos infekterade ston och från föl födda av infekterat sto.

En ny smittspridningsväg konstaterades för några år sedan i Sverige. Bland unghingstar i gemensamhetsbox och på bete påvisades en spridning av CEM. Exakt hur smittan överfördes är inte klarlagt men mycket tyder på att det var en kontaktsmitta som överförts då hingstarna red på varandra.

Sjukdomen är anmälningspliktig, dvs det laboratorium som konstaterar CEM-bakterien måste anmäla detta till Jordbruksverket.

Diagnos
CEM kan inte särskiljas från infektioner orsakade av andra bakterier vid en klinisk undersökning av könsvägarna. Det är därför nödvändigt att prov tas för bakteriologisk undersökning med frågeställningen CEM vid misstänkta fall. Provtagningen skall utföras av veterinär.

Godartad Beskällarsjuka
Detta är en typ av herpesvirus som visar sig i form av blåsor på och runt slidöppningen eller penis 2-10 dagar efter betäckning. Efter någon dag spricker blåsorna och övergår till en varig inflammation. Drabbade djurskall isoleras och innan man betäcker stoet igen måste sjukdomen ha läkt ut (låt vila i minst 2 brunster).

Fölningsinfektion
Stoet som precis har fölat är alltid mycket känsligt för infektion i livmodern. Det är viktigt att livmodern drar ihop sig snabbt och tömmer ut allt innehåll. (Du kan hjälpa till genom att motionera stoet en stund varje dag.) Av denna anledningen avråder man i regel från att betäcka under fölbrunsten som inträffar 6-10 dagar efter fölningen. Förutom infektionsrisken så ökar också risken för fosterresorption om man betäcker under fölbrunsten.

Tidigare förlossningsskador
Komplicerade förlossningar kan ge upphov till skador i könsorganen som sedan kan bli infekterade och ge ärrbildningar. Om skadorna lett till ärrbildning och sammanväxningar i livmoderhalsen kan detta göra livmodern mer utsatt för infektion och därmed svårare att få stoet dräktigt.

Luftinsugning i slidan
Sto som har fått många föl blir ibland förslappade i området kring slidan och ändtarmen. Ändtarmen dras då framåt och övre delen av slidöppningen följer med. Detta innebär att slidöppningen kommer att luta och sluter sig sämre och när stoet rör sig kan då luft och avföring komma att sugas in i slidan. Detta kan i sin tur leda till infektioner som blir svårläkta eftersom det hela tiden upprepas. Man kan operera för att få bättre slutning av slidan, sk caslickoperation.

Cystor och tumörer
Svulster kan förekomma i könsorganen och orsaka nedsatt fruktsamhet. Om en äggstock drabbas av tumörer kan den opereras bort och sedan kan den andra äggstocken fungera normalt och stoet bli dräktigt igen. Cystor är vanliga i livmoderväggen och kan beroende på storlek orsaka mer eller mindre fertilitetsproblem.

Det här kan du göra för att öka chanserna att få ditt sto dräktigt:
•Se till att ditt sto är i gott hull.
•Motion gör stoet sundare.
•Avmaska och vaccinera din häst mot infektioner.
•Ha koll på brunsterna.
•Gör en hälsokontroll för att avgöra om ditt sto är i form för en betäckning.
•Upprepade dräktighetskontroller ger dig information om att dräktigheten fortskrider som den skall.
•Betäck i lämplig tid och undvik de första brunsterna på våren.